Begreppet sol-och-vårare har hängt med ett tag och brukar användas när någon med hjälp av charm och manipulation lurar till sig pengar eller andra värden.
Bredbandsbolaget och dess telefonförsäljare tycks ha tagit till sig den tekniken. I början på juni fick min mor besök av ett av sina barnbarn (min systerson) som upptäckte att hon inte hade fungerande telefon. Min mor hade ingen aning om varför den inte fungerade men min systerson lyckades snart lista ut att telefonnumret blivit porterat till Bredbandsbolaget. Då erinrar sig min mor att ”någon ringt och sagt att hon skulle få billigare telefon via dem”. Dvs, hon blev övertalad att acceptera ett abonnemang från Bredbandsbolaget utan att förstå vad det var hon sa ja till.
När vi började forska närmare visade det sig att hon inte bara sagt ja till IP-telefoni, utan också 100Mbit bredband och IP-TV. Här kan det kanske vara lämpligt att påpeka att hon fyller 80 år den här månaden och att hennes dåliga syn inte bara gör att hon har svårt att läsa (tex avtal) utan också svårt att se på TV och inte har något behov av digital-TV. Att hon aldrig ägt en dator och inte har behov av bredband kan också noteras i sammanhanget.
När min systerson ringde Bredbandsbolaget fick han först beskedet att de inte kunde hjälpa till då det inte var han som var kund, hon måste ringa själv. Nu var det förstås ganska svårt att göra det när hon inte hade fungerande telefon och de bytte då taktik till att upprepa att ångerperioden redan var över.
När man är 80 år gammal och bor för sig själv är telefon en nödvändighet. Därför beslutade vi oss för att trots allt hämta ut det modem som skickats till henne (men som hon inte hämtat eftersom inte visste vad det var). Det kopplades in och det verkade fungera. Dvs, det fungerade i ett antal timmar, sedan var telefonen död igen. Att starta om modemet genom att dra ut sladden gjorde att den åter fungerade ett tag. Sånt är självklart inte acceptabelt, i händelse att hon behöver ringa efter hjälp eller ambulans är det inte särskilt praktiskt att först behöva ta sig till hallen för att starta om ett modem.
Därför flyttade vi åter telefonnumret till gammal hederlig koppartelefoni och hon har nu en fungerande telefon. Bredbandsbolaget är dock helt avvisande till att avsluta abonnemanget. Jag misstänker att deras kund-”service” får en lönebonus varje gång de säger ”det går inte”, varvat med ett eller annat ”avtalet säger”, ”avtalet är accepterat” och hänvisning till bindningstid. Att säga att jag blev förbannad är förmodligen århundradets underdrift.
Jag är fullt medveten om att hon har skrivit på ett avtal (som hon inte förstått), men jag har svårt att förstå att Bredbandsbolaget så fullständigt saknar affärsetik. Jag undrar hur många andra pensionärer det är som går på det här bondfångeriet och som inte bara tvingas känna sig bedragna utan också betala för tjänster de inte behöver.
Den kände sol-och-våraren Raskenstam skulle ha varit stolt över Bredbandsbolagets affärsmetoder. Att sälja bredband till en 80-åring som saknar dator kan som jag ser det bara rubriceras som bedrägeri.
Att Konsumentverket är lurendrejarna på spåret är positivt även om jag misstänker att det inte leder till några synliga förbättringar. Många kan inte hävda sin rätt.